Trots att intresset för språket i Dalarna har varit påtagligt alltsedan 1600- och 1700-talet, vet vi, språkvetare, fortfarande ganska lite om det. Vi vet dock att det finns en språkskatt gömd i de dalska skogarna. Älvdalska har förtjänt fått mycket plats i den språkvetenskapliga litteraturen, det skrivs artiklar om älvdalska, det publiceras avhandlingar om den. Men övriga målen har hittills fått oförtjänt mindre uppmärksamhet, något som vi språkvetare nu ska försöka ändra på. Och det gör vi gärna, för vi tycker att ämnet är både högt intressant och högt relevant för vår vetenskapliga gärning. 

Våra kolleger från andra nordiska och Europeiska länder lyssnar gärna när vi berättar om nya fynd: bara under det gångna året har vi pratat om Ovansiljanmålen vid sex utländska universitet: i Oslo, Tromsø, polska Poznan och Wroclaw, tyska Greifswald samt i Amsterdam, för att inte nämna de ärorika svenska universiteten i Uppsala och Lund. Överallt har vi möts av stor nyfikenhet och många frågor om hur olika språkliga fenomen ser ut i dalskan. Och alla våra kolleger är eniga i att de dalska målen är högst relevanta att utforska vidare. 

Dock är det en sak som ligger utanför vår, utsocknes språkvetares makt: att dalskan lever vidare! Upphör den att talas i Dalarna kan inte vi göra mycket åt saken. Men det handlar om något långt viktigare än vår forskning. Det handlar först och främst om det dalska och det svenska kulturarvet, det handlar om identitet, det handlar om att kunna uttrycka sig på sitt modersmål. Det är därför av stor vikt att både låta dalskan leva och att skapa gynsamma föutsättningar för den. 

Den borde kunna få sin plats redan på dagis, därefter i skolan, den borde kunna användas i medierna, både i tidningarna och i etermedierna. Ibland har bekymmer uttrycks för hur det ska gå med svenskan om dalskan blir starkare. Där kan vi försäkra alla att svenskan också klarar sig! Det är nämligen en stor fördel att vara tvåspråkig, det har forskningen visat flera gånger. Barn som fortsätter prata sitt lokala mål kommer inte att ha svårigheter med svenska, samtidigt som de icke minst kommer att ha lättare med att lära sig främmande språk i framtiden. 

Vi språkvetare kan intyga att dalskan har enormt värde. Älvdalska, som nu börjar att få plats i den internationella språkvetenskapliga diskussionen, kan tas fram som ett gott exempel. Förutom flera artiklar som under de senaste åren publicerats i prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter försvardes en avhandling om älvdalsk ordföljd vid Lunds universitet förra året, medan en annan avhandling om älvdalskans överlevnad kommer att läggas fram senare i år vid Adam Mickiewicz’ universitet i Poznan (Polen). 

I en annan avhandling jämför islänningen Ásgrímur Angantýsson älvdalsk ordföljd med bland annat ordföljd i isländska och färöiska. Det är dags att de övriga dalska målen får plats i den lingvistiska debatten; de är inte mindre intressanta än älvdalska. Men för att detta ska kunna ske är det helt avgörande att ni som faktiskt sitter på denna språkliga skatt förvaltar den rätt – ingen annan kan göra det för er! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I Libyen och i större delen av nordafrika protesterar människor mot förtryck och diktatur. Men även oppositionen i landet är splittrad. Libyen består av ett klassamhälle med flera stammar. Om Kadaffi störtas, så krävs det att omvärlden hjälper landet...

Berättare i filmen är Staffan Haegermark från Stockholm. Han är till vardags chef för ett dataföretag. Hans första möte med ett genuint hantverk i trä skedde i samband med en livskris. Han var på en klassisk bondauktion, upplevde först motvilja men e...

Nu när vargen har bildat revir ända inne mot tätbebyggda områden i Södra Dalarna och Norberg så finns det inte plats för flera vargar i området särskilt om de nu kommer att bilda familjegrupp. I Dalarna har det som regel varit fler än 70 procent som ...

Vår förhoppning är att Juholt även i egenskap av partiordförande ska verka för att driva frågan om ett ROT-avdrag för konsten, alltså driva den fråga han nyligen motionerade i riksdagen om. Sedan flera år tillbaka finns både ROT- och RUT-avdrag för a...